I Sverige beräknas runt tio procent av befolkningen ha artros i någon eller flera leder. Bland personer äldre än 65 år är det så många som en av tre som lider av sjukdomen där de vanligaste symtomen är att man får ont i knä, höft, händer och fötter. Hos artrospatienter kan lederna svullna upp och man kan också känna sig stel vilket ofta göra att man blir mer orörlig. En artrosdiagnos påverkar livskvaliteten och ökar risken för depression och hjärt-kärlsjukdomar. Men trots att sjukdomen snabbt blir allt vanligare är kunskaperna om den fortfarande små.

Ett växande problem

– Jag tror att folk ofta tänker att det är en vanlig del av åldrandet, att det är normalt när man är 60 eller 70 år att det gör ont i knä, höft eller händer. Men det är inte en vanlig del av livet – de är en sjukdom och ett stort problem som kommer att bli ännu större. Folk som har ont i lederna kan ibland inte jobba eller göra vanliga vardagssaker som att handla. När man rör sig mindre och får en mindre hälsosam livsstil kan andra sjukdomar smyga sig på, säger Andrea Dell’Isola, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper Lunds universitet.

Siffror visar att antalet patienter i Sverige med artrosdiagnos har ökat med 45 procent sedan 1990. Förmodligen är det många faktorer som ligger bakom utvecklingen. Vi blir äldre och tyngre, rör oss mindre samtidigt som vi äter mer av mindre hälsosam mat. Till viss del beror ökningen också på ledskador som man kan ha fått tidigare i livet.

Andrea Dell’Isola, som från början är fysioterapeut, började intressera sig för artros när han arbetade med patienter på ett sjukhus i Novara i hemlandet Italien. Han behandlade patienter med mer komplicerade problem som ofta var multisjuka.

– När vi tittar på artrospatienter har 67 procent minst en annan sjukdom förutom artros – det är 20 procent fler än hos personer i samma ålder men utan artros.

Kombinationer av sjukdomar

Men riktlinjerna för behandling av artros tar inte hänsyn till förekomsten av andra sjukdomar och ger inte läkare vägledning vid behandling av dessa mer komplexa fall.

– Att vi behandlar sjukdomar separat innebär att patienterna ofta behöver träffa många olika vårdgivare och hålla koll på mycket bland annat sina läkemedel. Vi riskerar då att tappa personer som inte har anhöriga som kan hjälpa till. Det finns många problem med att behandla sjukdomar separat och att ge alla samma behandling. One size doesn’t fit all. Att förstå om det finns specifika kombinationer av sjukdomar som kan påverka behandlingen är väldigt viktigt så att vi kan börja behandla dem bättre.

I sin doktorsavhandling studerade Andrea Dell’Isola olika grupper av patienter som utvecklar artros och deras sjukdomsförlopp. Bland dessa identifierade han en grupp patienter med metaboliska sjukdomar som diabetes, fetma och högt blodtryck. I ett stort forskningsprojekt som nyligen beviljats 6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet fortsätter han nu att undersöka samma grupp. Syftet är att se hur det är att ha artros men även lida av metabola sjukdomar påverkar sjukdomsförloppet, men också behandlingen.

I Sverige rekommenderas idag tre steg för att behandla ledsjukdomen: grundbehandling i form av fysisk träning i kombination med utbildning och viktminskning vid behov, tilläggsbehandling som inkluderar smärtstillande läkemedel, kortisoninjektioner och hjälpmedel som innersulor och kryckorsom kan utgöra komplement till grundbehandling och i sista hand ledproteskirurgi:

– Jag vill förstå hur de olika sjukdomarna påverkar varandra. Om de höjer risken att få artros men också när man får sjukdomen hur det påverkar behandlingen. Fungerar träning på samma sätt om patienten både har artros och metabola sjukdomar? Är tiden det tar att utveckla artros, tills att man behöver kirurgi, kortare i sådana fall? Kan det vara så att patienter som har flera sjukdomar inte får tillgång till kirurgi eftersom läkare inte vill operera, säger Andrea Dell’Isola.

En annan aspekt han kommer att studera är förskrivningen av läkemedel. När artrospatienter inte får den förväntade effekten vid träning ökar möjligheten att patienten får starka smärtstillande medel som opioider.

– Opioider är väldigt effektivt vid akut smärta som den som upplevs efter kirurgi, men mindre effektiva när patienten behöver smärtlindring under längre tid. Med längre behandlingstid ökar även risken för biverkningar och att bli beroende.

Ta fram passande behandling

En stor del av forskningsprojektet har bestått i att samla in data från flera svenska sjukvårdsregister för att skapa två dataset i vilka man kan följa artrospatienter genom alla behandlingssteg. Andrea Dell’Isola beskriver dessa dataset tillsammans som världens mest omfattande resurser för att studera artros och metabola tillstånd idag.

Just nu analyserar han data från 80 000 artrospatienter som fått behandling med träning. Hur påverkar behandlingen träningen patienter med högt blodtryck, med diabetes eller fetma? Skiljer sig smärtan efter ett träningspass om patienten är överviktig eller har diabetes?

– Målet är att se hur de olika sjukdomarna är kopplade. När vi vet det kan vi förutse vad som kan hända och ta fram en passande behandling. Om vi vet att risken att få andra sjukdomar ökar vid en artrosdiagnos kanske man redan då ska börja kolla blodtryck och blodsocker lite oftare och även om man inte är överviktig börjar tänka på vad man äter.

Vad hoppas du uppnå med studien?

– Min förhoppning är projektet kommer att leda till bättre förebyggande och bättre vård för de miljontals människor som för närvarande lider av artros.

– Jag hoppas också att folk kommer förstå hur viktigt det är med multisjuklighet, att vi uppmärksammar det mer och att vi slutar tänka ”one disease one treatment”. Vi måste göra det nu eftersom nästan alla idag har mer än en sjukdom och att det i framtiden kommer att bli allt vanligare.