Deltagare från alla världsdelar – och mer än hälften av jordens länder. Sedan slutet av december har MOOC:en Digital Business Models haft 5000 besökare, över 1500 registrerade och närmare 900 av dessa är att betraktas som aktiva, berättar Markus Lahtinen, lärare och forskare på Ekonomihögskolan.
– Vi når idag ut till länder och områden där det historiskt finns en låg kännedom om Lunds universitet. För deltagarna därifrån är det viktigt att få del av kunskapen om hur den digitala ekonomin fungerar, men samtidigt är det också viktigt för oss att skapa intresse för forskning och utbildning som bedrivs här.
Vad handlar kursen om?
– Världen har förändrats, och de varumärken som var stora före digitaliseringen är inte samma varumärken som studenterna kan identifiera sig med längre. Vi ställer frågorna: Vilken affärsmodell bygger Instagram, Google och Amazon på? Hur funkar de? Hur kan de ha blivit så stora? Och varför är det så svårt att duplicera deras framgångar? Det är problem och utmaningar som de flesta av oss är nyfikna på.
Kursen rullar i fyraveckorsblock och teamet på Institutionen för informatik är i skrivande stund inne på sin tredje omgång.
Vad lär ni er av att ge den här MOOC:en?
– Vi når framför allt ut till högutbildade som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Det är ett känt faktum att det är detta segment av deltagare som är speciellt intresserade av MOOC:ar som del av deras löpande kompetensutveckling. Vi får även detaljerad statistik kring vilka delar av kursen som uppfattas som särskilt utmanande. De delarna analyserar vi närmare och förbättrar vår motsvarande kurs på campus.
Dessutom, berättar Markus Lahtinen, kan MOOC:en även användas som ett komplement till mer traditionell campus-undervisning i det som kallas för ”flippade klassrum”. Studenter som följer den reguljära kursen på Ekonomihögskolan uppskattar att få möjligheten till att lyssna på innehållet igen.
– Den interaktionen mellan den digitala och den analoga närvaron är speciellt värdefull.
Ännu en viktig aspekt är att den statistik som samlas in kan användas som data-underlag för forskning som rör både digitala affärsmodeller och e-lärande.
Vad har ni fått för omdömen?
– Överlag mycket positiva. På en skala från 1 till 5 där 5 är det högsta har vi ett genomsnitt på 4,5 från de deltagare som utvärderat kursen.
Vad säger du om farhågan att detta är en ”hype” som tär på resurserna från campusutbildningarna?
– Hävstångseffekten på MOOC:ar är betydande om man väljer att se dess positiva effekter. Skulle motsvarande kostnad sättas in i den traditionella linjeverksamheten hade man säkert kunnat observera vissa mindre förbättringar. Men som tidigare nämnt har vi använt videoinspelningarna från MOOC:arna ”flippat” och delat med studenterna på campus-motsvarigheten. Studenterna har pekat ut detta som betydande fördel i kursutvärderingarna – och möjligheten till repetition är ett viktigt steg för djupinlärning. Att arbeta med video och MOOC:ar är således en metod att investera i campus-utbildningen.
– Lägg därtill nyttan med att nå ut globalt och till länder och områden som i begränsad utsträckning – eller aldrig tidigare – haft tillgång till högre utbildning. Samtidigt tycker jag också att det är viktigt att visa för den utvecklade delen av världen att Sverige erbjuder innehåll som är praktiskt relevant även för redan yrkesverksamma och andra nyfikna intressenter. Slutligen förstärker det också värdet av lärosätet och det börjar dessutom alltmer bli ett hygienkrav att erbjuda MOOC:ar. Att inte arbeta med att nå ut i nya kanaler kan till och med uppfattas som ignorant och bakåtsträvande.
Text & foto: Evelina Lindén
Fotnot. MOOC står för Massive Open On-line Course och är en avgiftsfri distanskurs via webben som är öppen för alla.
Markus Lahtinens råd till MOOC-utvecklare
• Se till att arbeta med innehåll med en livstid på 12–18 månader.
• Undvik att rotera ett större antal personer som deltar på kursen och framför kameran. Även om det verkar bra på pappret, ger det lätt ett splittrat intryck.
• Var inte överdrivet ambitiös med första MOOC:en – undvik särskilt att binda upp större personella resurser till den löpande driften av kursen. God kvalitet på en enskild kurs är självfallet viktig men en del av kvaliteten handlar också om att behålla orken att arbeta med innehållet över tid.
• Underskatta inte arbetet med post-produktionen. Idag kan i stort sett vem som helst spela in material med hjälp av en bra mikrofon och en smart telefon. Men post-produktionen kräver noggrannhet och en del kunskap i att arbeta med videoredigeringsverktyg.
• MOOC-plattformen – Coursera – är synnerligen välutvecklad. Använd den! Som några exempel kan det nämnas att det finns ett detaljerat stöd för att artikulera tydliga lärandemål och om kursen ges på engelska erbjuder plattformen även en hygglig automatisk transkribering från tal till text.
