Förmaksflimmer är vanligt, mer än 370 000 människor i Sverige har diagnosen. Den innebär att hjärtats elektriska system inte fungerar riktigt som det ska, vilket leder till att hjärtat ”flimrar”, det slår oregelbundet och ofta snabbt. Det är idag känt att risken att drabbas av stroke ökar vid förmaksflimmer, men sambanden är inte helt klarlagda. Det vill forskaren och läkaren Linda Johnson ändra på.
– Vi kan idag i sjukvården identifiera människor som har hög risk för förmaksflimmer. Det är också sannolikt att det går att påverka risken. Vid många andra hjärtsjukdomar kartlägger man aktivt riskerna att drabbas för att på så vis kunna minska risken, men detta görs inte idag när det gäller förmaksflimmer. Jag tror att vi på sikt kommer att hantera förmaksflimmer på samma sätt som andra hjärtsjukdomar; inte bara konstatera att det inträffat, utan proaktivt motverka att det inträffar, säger Linda Johnson.
Möjligt dra nytta av rutinundersökningar
Risken för stroke vid förmaksflimmer kan sänkas med blodförtunnande läkemedel, men då gäller det att förmaksflimret upptäcks i tid. I dag händer det att man får leta efter förmaksflimmer först när någon drabbats av stroke. Samtidigt görs det idag en hel del rutinundersökningar som skulle kunna ge tidigare ledtrådar om risk för förmaksflimmer, menar Linda Johnson. Men det saknas kunskap hur man skulle kunna arbeta mer förebyggande kring förmaksflimmer, och det är för hennes studier i detta område som Linda Johnson fått pris.
– Hur mycket förmaksflimmer ska man ha för en ökad risk att drabbas av stroke? Vinner vi något på att följa upp personer som vi upptäcker har en ökad risk för förmaksflimmer? Går det att påverka den risken? Är det så att förmaksflimmer är en markör för en underliggande sjukdom? Hur ser det ut i hjärtat om man har många supraventrikulära extraslag*? Det är några av de frågor som jag söker svara på i min forskning – och jag tycker att det är jättespännande, säger Linda Johnson.
Även om mycket kvarstår att reda ut, så har fältet tagit flera kliv framåt under senare år. Enkla diagnostiska metoder har visats kunna påvisa ökad risk för förmaksflimmer, och det har också kommit studier som inger hopp om att det kan gå att påverka mängden flimmer och risken för återfall i flimmer bland de som drabbats och fått behandling.
Forskning som kan ge avtryck på kliniken
Dessutom har det visats att det inte finns något tidsmässigt samband mellan förmaksflimmer och stroke. Det, menar Linda Johnson, tyder på att det kanske går att förebygga både förmaksflimmer och stroke genom att hitta de med tecken på förstadium till flimmer, och erbjuda hjälp med att påverka livsstilsfaktorer eller ge behandling.
I motiveringen till priset som Linda Johnson tilldelas framgår att hennes studier kan få stor klinisk betydelse för arbetet att tidigt att identifiera personer som riskerar att drabbas av stroke.
– Jag är väldigt tacksam till Sparbanken Skåne för detta pris! Det betyder mycket att ens idéer och arbete blir uppmärksammade och bekräftade, och jag hoppas att min forskning på sikt kan bidra till att vi kan förebygga både förmaksflimmer och stroke, säger Linda Johnson.
Forskningspriset delas ut den 1 december i samband med Kunskapskrogen.
Motivering: ”För sina nyskapande studier av faktorer som ökar risken att drabbas av förmaksflimmer. Studierna kan komma att få stor klinisk betydelse för arbetet att tidigt identifiera personer som riskerar att drabbas av stroke.”
*Supraventrikulära extraslag, SVES, innebär att hjärtslagen kommer från förmaken precis som vanliga hjärtslag, men från ett annat område än den så kallade sinusknutan som vanligtvis startar varje hjärtslag. Typiskt är att man lättare kan få dem vid vila. (Källa: 1177.se)
Fakta/Förmaksflimmer
Förmaksflimmer innebär att den normala rytmregleringen av hjärtats slag är ur kontroll, och därmed försämras också hjärtats förmåga att pumpa kroppens blod. Symtomen kan skifta. Vid andningsbesvär och hjärtsvikt krävs akut vård, men ofta kan tecknen vara mer diffusa och svåra att upptäcka, som kortvarig hjärtklappning vid enstaka tillfällen. Högt blodtryck ökar risken för förmaksflimmer och beräknas ligga bakom en tredjedel av det totala antalet sjukdomsfall. Det finns vissa möjligheter att lindra och bota förmaksflimmer.
Den allvarligaste följden av förmaksflimmer är dock en kraftigt ökad risk för stroke där blodproppar kan bildas i förmaket som sedan transporteras upp i hjärnan och orsaka stor skada.
Källor: Lunds universitet och Hjärt-Lungfonden