Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur ska samhällen helas när striderna upphör?

Forskare i flyktingläger
Mashaal Hamoud and Doha Adi (Sawa) and Helen Avery, MECW i ett flyktingläger i Beqaa.  Foto: Privat

Vid ett krigsslut är det av avgörande betydelse att ta rätt beslut om infrastrukturen för att undvika framtida konflikter och sociala spänningar.
I projektet ”Infrastructure choices in post-conflict situations: Opportunities for sustainability and resilience?” (Val av infrastruktur i tidigare konfliktområden: Vägar mot hållbarhet och resiliens?) inom det strategiska forskningsområdet The Middle East in the Contemporary World (MECW) granskas återuppbyggnadsprocessen i Mellanöstern och undersöks hur man ska kunna ta välgrundade beslut om energi, vatten, transportsystem och jordbrukspolitik.

Av  Helen Avery som leder projektet och är forskare vid MECW.


I dag är flera länder i Mellanöstern inblandade i fullskaliga krig eller utsatta för återkommande stridsperioder eller väpnade konflikter. Krig är förödande på alla tänkbara sätt. De förstör liv och skapar en djupt liggande rädsla, misstro och fientlighet mellan de sidor som ingår i konflikten.

Konsekvenser som dessa kan sitta i väldigt länge. Därför sägs det ofta att det är lätt att återuppbygga infrastruktur men att det tar betydligt längre att läka andra sår. Det här forskningsprojektet har som utgångspunkt att det inte bara är viktigt att återuppbygga utan att hur man återuppbygger infrastruktur har betydelse för andra delar av fredsprocessen.

Att göra kloka val i rekonstruktionsarbetet kan med andra ord ge bättre förutsättningar inte bara för den ekonomiska återhämtningen utan även för att minska de sociala spänningarna eller regionala konflikterna. Vidare kan man undvika oåterkalleliga skador på mark, vatten och ekosystem och förhindra framtida katastrofer genom att ta miljöfrågorna på allvar.

– Hur stort ett problem är beror på vilket perspektiv man anlägger. Utländska investerare kan känna sig osäkra på utvecklingen och vill snabbt se att det lönar sig att satsa. Å andra sidan tenderar beslut som tas på nationell nivå att vara centraliserade och kan gynna en viss del av landet på bekostnad av andra, säger Helen Avery.

Infrastruktur med hållbara lösningar

Hon menar också att nya konflikter kan ”byggas in” i den infrastruktur som skapas, t ex i form av oljeledningar eller dammar som ska styra vattenflödet.

– Det finns också fortfarande för lite kunskap om hur en mer hållbar infrastruktur skulle kunna se ut, förklarar Helen Avery.

Hur stort ett problem är beror på vilket perspektiv man anlägger. Infrastruktur spelar en viktig roll i samhället, på olika nivåer. Den ligger till grund för tillgången på vatten, el, avlopp och sophantering, med stor betydelse för medborgarnas livskvalitet.

Vidare skapar infrastrukturen förutsättningarna för industriproduktion, skogs- och jordbruk, kommunikation och utbyte inom landet samt handeln med utlandet. Att investera i infrastruktur i samband med återuppbyggnaden efter en konflikt är faktiskt ett ypperligt tillfälle att styra ekonomin mot miljömässig hållbarhet i frågor om livsstil, produktion och transport.

Det beror på att olika områden hänger ihop och återuppbyggnaden ger då en möjlighet att planera och förhandla fram bättre lösningar. I valet av infrastruktur ingår en geografisk aspekt eftersom placeringen påverkar distributionen inom landet och förhållandet till omgivande ekonomier. Men valet påverkar även medborgarnas tillgång på tjänster och arbete och kan förändra förhållandet mellan de olika sidorna i konflikten.

Inverkan på miljö och livsmedelstillgång

Forskningsprojektet är inriktat på energi, vatten, transportsystem och jordbrukspolitik eftersom det är områden som hänger ihop på betydelsefulla sätt och är intressanta att undersöka tillsammans. De har en mycket direkt inverkan i fråga om miljön (t ex en övergång från en fossilbaserad ekonomi), sårbarhet i militära sammanhang och tillgången på livsmedel.

De får också stora följder i fråga om reaktioner på och konsekvenser av klimatförändringar. Stora delar av Mellanöstern är redan drabbade av svår torka och vattenbrist, och det finns tyvärr tecken på att det kan bli värre.

Helhetsgrepp behövs

– Projektet kan bidra till att ge bra underlag för beslut, genom att sammanfatta erfarenheter från många olika sammanhang. Återuppbyggnad genomförs ofta med en kort tidshorisont och därför är det viktigt att visa vad de långsiktiga följderna av olika val kan bli, säger Helen och fortsätter:

– Om vi kan bygga på erfarenheterna från andra konflikter för att tänka och handla annorlunda i de svåra återuppbyggnadsprocesser som väntar kan vi kanske undvika nya konflikter. Genom att ta ett helhetsgrepp på olika val av infrastruktur kan vi åstadkomma en mer sammanhängande politik, öka motståndskraften och nå en snabbare övergång till hållbara samhällen.

Projektet kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt hur valen av infrastruktur i tidigare konfliktområden påverkar situationen för olika befolkningsgrupper samt hur valen skapar respektive förhindrar möjligheter för andra avgörande val i framtiden.

Projektet löper över tre år och ska leda till en studie som innehåller en genomgång av litteraturen och intervjuer med olika aktörer som har medverkat i beslut kring återuppbyggnad efter konflikter. I en andra fas har projektet som mål att den nya kunskapen ska leda till handling och skapa underlag för beslutsprocesser.